Har NAFTA-avtalet (North American Free Trade Agreement) som 1994 ingicks mellan Mexiko, USA och Kanada, haft de effekter på den mexikanska jordbrukssektorn, speciellt dess majssektor, som kan förväntas i enlighet med nationalekonomisk teori? Detta är den huvudsakliga forskningsfrågan som denna uppsats försöker undersöka och besvara. Min slutsats är att i fråga om Mexiko är svaret i huvudsak beroende på vilka producenter man väljer att studera. När gäller dess majssektor är effekterna av NAFTA på de konstbevattnade producenterna, företrädesvis i norra Mexiko, mer eller mindre i linje med vad som kan förväntas, medan effekterna på de regnbevattnade producenterna företrädesvis i södra Mexiko ej följer det förväntade mönstret. I en fortsatt analys av NAFTA-avtalets konsekvenser, framstår behovet av statliga interventioner mycket tydligt.

Samtidigt som vi idag lever i ett allt mer integrerat samhälle kan vi observera att många produktionsprocesser blir mindre integrerade och allt mer fragmenterade. Internationell fragmentering och specialisering är två fenomen som blir att vanligare inom internationell handel och speciellt inom en komplex tillverkningsindustri som bilindustrin. Syftet med denna uppsats är att studera vilka effekter som NAFTA har haft på handel och vertikal specialisering i bilindustrin mellan USA och Mexiko. Genom studien har det framkommit att NAFTA har lett till en ökad handel inom bilindustrin mellan Mexiko och USA och att frihandelsområdet även har bidragit till att biltillverkningen i USA och Mexiko blivit mer fragmenterad. Sammantaget konstateras att bilindustrin kan delas upp i många delprocesser, med olika faktorintensiteter.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

De nyheter som na?r oss i Sverige fra?n Mexiko handlar allt som oftast om den organiserade brottslighetens verksamhet och hur befolkningen i fra?mst Mexikos norra delar, utsa?tts fo?r denna. Sedan fo?rre presidenten Felipe Caldero?n (2006-2012) manade till krig mot knarket har do?dssiffrorna bara stigit och fortsa?tter att go?ra sa?. Men fo?rutom tusentals do?da fa?r situationen a?ven konsekvenser pa? demokratin, da? medborgerliga och ma?nskliga ra?ttigheter begra?nsas.

Detta uppsatsarbete går på att beskriva situationen i Nynäshamn efter Lidls etablering i kommunen. Före Lidls inträde på svenska marknaden förekom oro och diskussioner om varuhuskedjan Lidl som fortsätter i media. Uppsatsen tar förhållanderna i Nynäshamn som utgångspunkt för att dels studera om Lidl innebär något hot mot inhemska livsmedelbutiker, och dels för att undersöka hur konsumenterna i Nynäshamn ställer sig till varuhuskedjans etablering i kommunen..

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

SammandragKlarspråk handlar om att kommunicera med medborgarna med ett vårdat, enkelt och begripligt språk. I Sverige finns en tradition av att arbeta med klarspråk och Sverige ses även som ett föregångsland i dessa frågor. Mexiko har tagit intryck av det svenska klarspråksarbetet. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka hur de båda länderna argumenterar och motiverar klarspråk, eller lenguaje ciudadano, som det heter i Mexiko och vad det i förlängningen säger om klarspråksarbetet i stort i de båda länderna. Materialet för undersökningen består av tre svenska handböcker och fyra mexikanska manualer inklusive en Powerpointpresentation för klarspråk.

Kultur differentierar samhällen världen över och skillnader kan orsaka problem för företagare som saknar kunskap eller underskattar dessa skillnaders betydelse. Den holländske forskaren Geert Hofstede har under mer än 40 år bedrivit forskning om kulturskillnader och placerat samt värderat ett stort antal länder i olika dimensioner vilka i uppsatsen utgörs av Osäkerhetsundvikande, Individualism, Maktdistans och Maskulinitet. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fem svenska företag upplever och hanterar kulturskillnader mellan Sverige och Mexiko utifrån Hofstedes fyra dimensioner av nationell kultur. För att kunna genomföra denna studie har frågor kopplade till nationell kultur baserade på Hofstedes dimensioner använts och personer på fem svenska företag har intervjuats. Resultatet visar att det tydligt finns skillnader i nationell kultur mellan Sverige och Mexiko.

Vatten är inte en vanlig vara och bör därför inte heller betraktas som en sådan. Dess avgörande egenskaper och svåra hantering gör att kraven på välfungerande institutioner är stora, men gör också den ekonomiska analysen mer komplicerad. Traditionella, ekonomiska lösningar på externaliteter och effektivitetsproblem går inte alltid att ena med de rättvise- och moralaspekter som uppkommer när det handlar om ett mänskligt basbehov. Den här uppsatsen redogör för den institutionella problematik som uppkommer vid vattenhantering i urbana områden. För att sätta problematiken i ett verkligt sammanhang, används Mexiko City som fallstudie och därefter undersöks huruvida den mexikanska staten kan anses ha lyckats med stadens vattenhantering eller inte.

Syfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?.

Det är ingen överdrift att Reportrar utan gränser betraktar Mexiko som ett av världens farligaste länder för journalister. Det finns ingen säkerhet. Av enkäten framgår det att förtroendet för polisen är i princip obefintligt. Många journalister har blivit hotade och känner sig oroliga för sig själva och sina familjer. Ingen går säker i städerna Tijuana och Juarez.

Den svenska marknaden för dagligvaror har länge varit ohotat och några få aktörer harvarit dominerande. Under senare år har dock konkurrensen ökat i och med att nyautländska lågprisaktörer har börjat etablera sig i Sverige. Denna etablering har lett till attde stora svenska aktörerna har agerat och en prispress har börjat. För att försvara sinapositioner har företagen börjat producera egna märkesvaror, centraliserat sin verksamhetoch utvecklat nya koncept. De har på detta sätt stått sig ganska bra i den nyakonkurrenssituationen och lyckats stå emot trycket denna gång..

Vårt syfte i denna uppsats är att undersöka om Dubai kan vara en potentiell marknad för Swedbank och detta kommer att göras genom en jämförelse med etableringsprocessen i Kina. Vi vill även poängtera att vi genom denna undersökning kommer fokusera på sökningsfasen som är början på ett företags ingångsfas på en ny marknad. Därefter är vi intresserade att ta reda på de möjligheter som marknaden och dess aktörer erbjuder, vilket i sin tur leder till en ny fas, dvs. projektfasen. Vi har med denna uppsats kommit fram till att Dubai har en stor potential för bankbranschen vid en etablering då man bland annat kan vara en del av frizon med full ägandekontroll.